Mitt favorit minne är, ush va hemsk jag är!, när vår katt Ludden en jul började brinna. Ja Brinna ! JA jag är en hemsk människa! Men grejen va att min bror sa fan ta bort katten innan han börjar brinna. Och jag vänder mig om och ser hur hns päls har börjat att brinna. Som tur är så hinner jag ta katten och trycka han emot mig innan han själv märker något. Har nog aldrig blivit så rädd och som alltid när jag blir rädd skrattar jag. Och sen så blir de så hysteriskt att tårarna sprutar. Varenda gång jag tänker på de skrattar jag, dels för att de är en rolig historia och dels för att Ludde va så snäll att han var dum.